jag vet vilken dy hon varit i.

''förevigt''
  
tankarna går bara neråt, åt olika håll på botten. vad har hänt? varför just dig? är det verkligen sant? är du verkligen borta? jag kanske inte varit världens finaste vän, kanske tvärt om. Men det betyder inte att jag inte bryr mig, snarare tvärt om, älskade älskade du. Jag sitter med gråten i halsen när jag skriver dom tyngsta orden som någonsin funnits i mitt huvud, ''kommer jag någonsin att se dig igen?'' det är tankar som jag försöker att förtränga men som fortfarande finns där, hela tiden. ''tvlinngssystrar'' minns du? minns du hur vi låg vaken hela natten och skrattade så att tårarna kom? alla minnen, hemligheter,skratt,tårar och framförallt, den vänskap som vi delade, vi var oskiljaktiga, minns du? jag kan bara säga att du är nog den människa som känner mig mest, kommer alltid att göra, jag vet inte om jag någonsin skulle förlåta mig själv om jag inte fick höra din röst igen, om jag inte fick se ditt vackra leende, om jag aldrig mer skulle få en sån där trygg och varm kram,som bara du kan ge mig. vad skulle jag ta mig till? en vän som en gång var så nära är nu så otroligt långt bort och det värsta är att jag inte vet vart. 
 
jag älskar dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0