det dom aldrig nämner.

 jag hade kollat ut genom fönstret länge nu, jag hade sett soluppgången och hustaken utav min hemmastad. jag låg nu på en sliten skolbänk högst upp i Hedbergska huset med Håkan i mina blåa hörlurar och lyssnade på Håkan Hellström – Det dom aldrig nämner medans svenska läraren pratade om något som han själv tyckte att han visste mycket om. Jag slöt mina ögon och la mig på mina armar som var i en hög framför mig. Morgon-solen sken in genom en springa på gardinen och störde mina vilande ögon.

 

idag ska jag och mamma iväg och köpa present till en kär vän som fyller hela 18 år nästa vecka, sen ska jag in och få bedövning, fan vad jag kommer grina.. aja, dompan kommer hem till mig senare och trösta mig, hoppas han har med sig godis, då blir jag glad. Idag har jag bara 2 lektioner och snart så har jag bara 1, så det känns väl inte så sjukt värt att gå. ehhe. men nu ska jag faktiskt jobba, insändare var det ja! hejdå ♥ 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0