ohhh.

med klumpen i halsen och tårarna på kinderna, med samma värkande bröst och med samma hjärtesorg, sitter jag här och just nu känns det som om allt är dött inuti som om hjärtat säger ifrån att jag inte orkar mycket mer. För mycket ansvar, för mycket skrik,bråk, och känslor. Mitt självöftroeende har sjukt till botten,jag känner mig inte tillräcklig för någon. Men det är inte lätt att älska folk som inte förstår, det är inte lätt att sitta bredvid någon du älskar med ett osäkert leende, när allt du egentligen vill är att lägga dig på golvet och hålla dig på bröstet utav smärtan i hjärtat.
 
Melissa Horn – Kvar i nåt jag lämnat spelades om och om igen i mina blåa hörlurar och jag kunde inte undgå att känna igen mig i nästan varje ord. Vet inte hur många gånger jag frågat mig själv ''när fan försvinner smärtan i hjärtat, när kan jag andas vanligt igen?''  men jag är som varje människa, jag har mer frågor än svar. jag känner mig ensam, fast än jag har så många. jag känner mig värdelös, fast än mamma säger att jag gör så mycket bra. hur kunde allt gå så otroligt fel och snett? livet som tonåring får gärnna försvinna snart.
 
03/07-2013
jag går själv i mörkret på gatan mot Invito i centrala Sundsvall, när jag minns hur smärtan blev permanent i bröstet,hur mina tankar skrek inuti mitt huvud och hur jag sakta föll mot marken, när jag öppnar ögonen går allt i slowmotion och jag ville bara där ifrån, ville inte att människor skulle stanna och fråga, ville bara bort, så långt bort som möjligt.  jag lovade mig själv att aldrig någonsin må så dåligt igen, att jag skulle skärpa mig och se framåt, att inte låta någon påverka mig så mycket. Jag vill bara ge mig en stor bitchslap för att jag inte kunde hålla det löftet.
 
där maja, där fick du alla mina känslor kortfattat. ♥
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Maja sterner

''Glöm aldrig bort hur värdefull du är'' Du är världens starkaste och bästa människa <3

2013-08-18 @ 23:00:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0