jag behöver ett slag i ansiktet för att komma i rätt balans.

imorse vaknade jag med tårar i ansiktet, jag låg kvar i sängen längre än vanligt, jag kollade mig i spegeln och sen tvättade jag bort sista mascara resterna från ansiktet. jag kände inte igen mig själv, helt förstört, sliten efter en natt i tårar och ångest. .jag sitter nu på skolan, helt slut. värsta natten i miitt liv hitills. Jag vill inte synas, vill vara hemma, isolerad ifrån omvärlden. Skulle göra allt för att få saker ogjort, ingen är perfekt, men gör man för många misstag känner man sig för misslyckad. jag har bryrtit ihop mer gånger än vad jag kan minnas. jag vill inte veta av mig själv. vet inte ens vad jag gör på skolan, för mycket tårar och för mycket tankar för att kunna koncentrera mig. allt som snurrar är jag själv och tusen tankar om vad jag kunnat gjort bätrre, tankar om vänner som sviker och tankar om hur otroligt misslyckad jag känner mig. Jag känner hur mina hjärtslag går snabbare och snabbare och det omvandlads snart till panik och ångest ännu en gång. att kännas sig så mennigslös och samtidigt så osäker på vad som kommer att hända nu är höjden utav förrvirring. jag behöver ett slag i ansiktet för att komma i rätt balans.   judith, varför har du gjort såhär mot dig själv?

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0