som 10 år igen.

 ‎'' och försök inte lura mig med dom där äckliga valpögonen, jag vet vad du går för. ''
 
det var mörkt ute när jag lämnade skolan med en tung väska runt axeln, jag och ett par kära vänner gick och gled omkring på isen som låg ovanpå asfalten, det var nästan så man tappade balansen, det var som om man var 10 igen. Vi gick under gatubelysningen och sedan skildes vi åt olika håll, någon skulle till bibloteket, någon skulle gymma, någon skulle hem medans jag skulle till bussen. Känslan av att sitta på bussen med min älskade Håkan i hörlurarna och se att det var som ett svart täcke över staden, Sundsvall, min stad.  snart ska jag poppa poppcorn bara för att njuta utav livet lite extra. jag ska smsa lite extra med en kär vän, skriva hur mycket jag saknar min bästavän på andra sidan sverige, åhh.. för svårt att sakna, för svårt att bo 150 mil ifrån någon som man vill vara med hela tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0